I Ungern, som går till val på s�ndag, har h�ger�regeringen initierat ett minnesår f�r F�rintelsen. Men de bakomliggande sk�len till initiativet �r nationalistiska och syftet �r att rentvå dåtidens diktator Mikl�s Horthy, som beundras i h�ger�radikala kretsar. Det menar kritiker, som �ven fruktar f�r en diktatorisk utveckling i landet.

Flera gr�vmaskiner river upp betongstycken och grus. Byggnadsarbetare i reflexv�star och hj�lmar kl�ttrar in och ut genom f�nster. En lyxig, silverf�rgad BMW parkerad framf�r byggnaden tillh�r f�rmodligen en chef på byggfirman, eller kanske en regeringsrepresentant på bes�k. En f�rman kommer fram och f�rbjuder oss att fotografera. 

H�r i J�szefv�ros, Budapests åttonde distrikt, håller Ungerns konservativa regering under premi�rminister Viktor Orb�n på med ett nytt byggprojekt. Ett slitet, gult gammalt hus som tidigare varit en tågstation ska totalrenoveras och bli ett nytt museum �ver judiska barn som blev offer i F�rintelsen. Men projektet har utsatts f�r stor kritik.

– Vi har kallat hela den h�r planen ett dåligt sk�mt. Det enda parti som �r n�jda �r fascisterna i Jobbik, s�ger antifascisten Vilmos Hanti.

Några hundra meter bort från byggarbetsplatsen har Ungerska F�rbundet f�r motståndsk�mpar och antifascister, MEASZ, sitt h�gkvarter. Lokalerna �r �versållade med minnessaker, �verstrukna hakkors, Picassos klassiska målning ”Guernica”. Landets �ldsta antirasistiska organisation bildades 1945 av f�rintelse�verlevare och partisaner, och Vilmos Hanti �r ordf�rande både h�r och i den internationella paraplymotsvarigheten FIR. 

I år �r det 70 år sedan den ungerska staten satte en halv miljon judar i tågvagnar f�r att deporteras till Auschwitz och andra koncentrationsl�ger. D�rf�r har landets regering på eget initiativ utropat ett Holocaust Memorial Year 2014, och samtidigt påb�rjat ett omfattande arbete f�r att avt�cka flera nya offentliga minnesplatser.

– De har sagt att de vill hantera F�rintelsen på ett ickepolitiskt s�tt. Det �r till att b�rja med om�jligt. Men vad de g�r i st�llet �r att vitmåla den, f�r att skriva om landets fascistiska historia, s�ger Vilmos Hanti. 

Planerna f�r minnesåret 2014 presenterades f�rsta gången under f�rra året. Rege�ringen uttalade en stark �nskan att vilja f�rdjupa ungrarnas kunskaper om F�rintelsen, och hj�lpa folk att minnas och l�ka sår. Ombygnationerna av museet påb�rjades f�rst i december, men det arbetas intensivt f�r att ha utsidan klar f�r stor invigning redan nu i april – ungef�r samtidigt som landet går till val nu på s�ndag. 

Den 31 december kom �ven nyheten att det redan i mars skulle resas ett sju meter h�gt monument i centrala Budapest, till�gnat 70-årsminnet av den nazistiska ockupationen 1944–1945. En ritning av monumentet f�rest�llde �rke�ngeln Gabriel i en f�rsvarsl�s position, attackerad av en �rn med 4,5 meter mellan vingspetsarna. Ett Nazityskland Ungern inte kunde v�rja sig mot.

– Vi var de f�rsta som direkt på nyårsdagen tog avstånd från detta. Vi samlade en demonstration och uppmanade folk att inte st�dja projektet, ber�ttar Vilmos Hanti.

Regeringens initiativ har fått omfattande kritik som r�rt allt från bristen på insyn, valen av namn och motiv, till att projektledare saknar expertkunskaper om F�rintelsen. H�ftigast har monumentet f�rd�mts eftersom dåtidens Ungern, under h�gerdiktatorn Mikl�s Horthy, faktiskt var allierat med Hitler och inte direkt attackerades. Dessutom var Ungern inte någon �ngel, utan f�rst i Europa med att inf�ra moderna antisemitiska lagar redan 1920.

 Kontentan av kritiken �r att regeringen f�rs�ker vitmåla Ungerns roll under F�rintelsen. Landet ska framstå som var det ockuperat och utan m�jlighet att påverka något, ett offer f�r nazisterna och deras utl�ndska politik. Den tolkningen f�rst�rks av regeringens kampanjhemsida, d�r historien b�rjar just den 19 mars 1944 n�r tyskarna anl�nde. Ingenstans n�mns den historiska antisemitismen dessf�rinnan, alliansen med Berlin, eller det omfattande medl�periet som gav just Ungern v�rldsrekordet i att snabbast deportera st�rst antal judar. 

Problemen f�rv�rrades efter att direkt�ren f�r regeringspartiet Fidesz nya historie�institut Veritas (Sanning) trivialiserade Ungerns f�rsta deportation av 17 000 judar till Wehrmacht 1941, och kallade detta en simpel ”polisaktion” mot illegala invandrare. Kritiker och oppositionen kr�ver direkt�rens avsked och ett stopp f�r byggplanerna. F�rst efter att paraplyorganisationen Mazsihisz f�r Ungerns judar fattat det radikala beslutet att bojkotta minnesåret sk�ts monumentet något på framtiden. Nu ska det i st�llet invigas efter valet, den 31 maj, och museet byggs vidare som planerat.

– Fidesz utnyttjar F�rintelsen och byggprojekten av valtaktiska sk�l, f�r att ta nationalistiska r�ster från Jobbik. Viktor Orb�n �r v�ldigt populistisk och utnyttjar alltid milj�n han �r i, s�ger Vilmos Hanti.

Men f�rklaringen kan också g�ras mer komplicerad �n så. 

Knappt 35 minuters tågresa �sterut från Budapest ligger samh�llet Gy�mr�. På ortens tågstation v�ntar J�nos Hallama på perrongen. D�r h�nger också några unga m�n, flera med rakat huvud. En har en gr�n arm�kapps�ck med påmålad runskrift, en annan en bomberjacka med tygm�rke från den paramilit�ra nazistgruppen MNA. J�nos Hallama ber�ttar att många i Gy�mr� saknar arbeten eller ordentliga bost�der. Framtidsutsikterna �r små, och det �r ett attraktivt område f�r populism och nationalism. 

I sin vita Fiat k�r han oss i riktning mot stadshuset. 2007 var J�nos Hallama med och grundade gr�srotsgruppen KIGYE, som i flera år mest sysslade med lokala milj�- och v�lg�renhetsfrågor. I dag har de också blivit en protesterade r�st mot den politiska utvecklingen i landet. J�nos Hallama menar att regeringens f�rs�k till historierevisionism �r nog så allvarligt. Men riktigt orov�ckande blir det f�rst om det kopplas samman med den Horthykult som vuxit till sig i Ungerns konservativa och fascistiska kretsar de senaste åren, och fått ett genombrott just h�r i lilla Gy�mr�. 

Fiaten parkeras vid torget framf�r stadshuset. H�r ligger en liten park, som verkar oansenlig. Men i sj�lva verket �r det den f�rsta på n�ra 70 år att d�pas efter Horthy, ber�ttar J�nos Hallama.

– Egentligen ville de d�pa om hela torget, �ven gatan framf�r stadshuset. Men efter protester f�reslog de som en kompromiss bara parken. Det k�nns v�ldigt cyniskt, s�ger han.

Gy�mr�s Frihetstorg f�rvandlades till Horthyparken 2012, efter att ett f�rslag från fascistpartiet Jobbik drivits igenom av de lokala myndigheterna. Då hade Gy�mr� l�nge haft en och samma partil�sa borgm�stare, utan problem. Men de senaste få åren har politiken tagit en skarpt konservativ v�ndning. Dagens nationalistiska minnessamlingar f�r Trianonavtalet 1920, då Ungern tvingades till landavtr�delser, hade inte arrangerats tidigare. Inte heller hade gatskyltarna f�rut någon gammaldags ungersk runskrift.

 – Allting f�r�ndrades 2010. Då kom Fidesz till makten, och Gy�mr� blev omringat av Fideszbyar som borgm�staren ville f�rhålla sig till, s�ger J�nos Hallama. 

 De senaste åren har Horthykulten kunnat ta flera steg ut ur skuggorna, och i dag bli ganska �ppen. Det har m�jliggjort statyer, minnesplakat i en pr�stskola och så nu en park. Det h�r befarar flera kritiker �r en annan orsak till varf�r rege�ringen velat presentera landet som utan sj�lvbest�mmande från samma dag judedeportationerna b�rjade 1944. Det �r ett f�rs�k att omv�rdera Horthys roll, och g�ra så att han kan bli en modern politisk symbol �ver en ”gyllene tid” n�r Ungern var starkare. Åtminstone betraktas han redan så av element i Fidesz. 

2012 deltog en borgm�stare och en undersekreterare i en insamling f�r att resa en staty �ver diktatorn i huvudstaden. I november 2013 f�rsvarades densamme under en konferens om antisemitism, av en parlamentsledamot från Fidesz, som menade att historien inte hunnit analysera Horthys g�rningar. Samma inst�llning har regeringen haft: �mnet ska debatteras av historiker, inte av politiker. Problemet �r att en omfattade forskning redan dokumenterat Horthys assisterande roll i F�rintelsen.

Efter beslutet i Gy�mr� f�rs�kte KIGYE riva upp det med �vertalningar, med en demonstration, insamlingar av protestunderskrifter och en folkomr�stning. 

– En historiker visade också att 280 judar deporterats h�rifrån, n�r borgm�staren sade att siffran var noll. Men inget hj�lpte, s�ger J�nos Hallama. 

Ett sådant protestarbete ska inte ens beh�vas. En ny Fideszlag från januari 2013 f�rbjuder offentlig namngivning efter 1900-talets auktorit�ra samh�llssystem. I verkligheten har detta dock bara slagit mot namn f�rknippade med kommunism, marxism, tidig socialdemokrati och fackf�rbundskamp. Gott om platser som hyllar gamla tiders h�gerextrema ledare tillåts vara kvar – utan ingripanden från regeringen.

På Frihetstorget i centrala Budapest blickar två allvarliga �gon av koppar ut från en larmad glaslåda, på f�rbipasserande m�nniskor. Kroppen har en amiralsuniform, halsen b�r ett j�rnkors, och på basen sitter en sv�rdssymbol med ordet ”Trianon” på. 

– Mikl�s Horthy? Kom igen, han var v�l en cool kille. 

Eszter S�ndor pratar felfri engelska. Hon �r en kosmopolitisk ung kvinna i slutet på sin universitetsutbildning, som studerat utomlands, rest och breddat sina erfarenheter. Landets nya generation. Men hon ser inga problem med bysten framf�r oss som Jobbik avt�ckte i november f�r att hylla den gamle diktatorn. Så vitt Eszter S�ndor f�rstått var han en person som gjorde Ungern något gott.

– Under hans tid var ju Ungern stort igen, det vet alla om du frågar dem, s�ger hon.

V�ninnan bredvid s�nker sina �gonbryn, och ser ut att vara mer tveksam. Men hon s�ger ingenting.

Tillbaka i J�szefv�ros hos MEASZ �r Vilmos Hanti inte alls f�rvånad �ver sådana åsikter hos de unga. I skolan ber�ttar många l�rare i dag att Horthy var bra, att landet var rikt och stort under honom. Någon kritik av utveckling syns s�llan i de h�gervridna medierna. Och att bysten �nnu står kvar bara några stenkast från parlamentet, �ppen f�r beskådan av lagstiftare, turister och judiska �verlevare, visar den stora dubbelmoralen hos regeringen. De levererar vackra tal på den internationella arenan, men g�r något helt annat på hemmaplan.

– Om de bara ville skulle de kunna få bort bysten och �ndra på hela situationen, på en enda dag, s�ger Vilmos Hanti.

Han går f�r att gr�va i en låda, och återv�nder med en bild av en ung man i glas�gon.

Endre S�gv�ri var judisk aktivist och en mycket viktig ledare i det underjordiska motståndet mot fascismen. Sommaren 1944, under klimax av judedeportationerna och med Gestapo i landet sk�ts han ihj�l, 30 år gammal, av Horthys polis. Efter kriget hyllades han som hj�lte, men eftersom han också var kommunist har hans namn i dag råkat i kl�m f�r Fidesz f�rbudslag. 

Hur saker ser ut i dagsl�get tycker Vilmos Hanti ganska v�l symboliserar vart landet kommit. 70 år efter sin d�d har den legendariske antifascisten Endre S�gv�ri f�rsvunnit från en m�ngd parker, gator och skolor han tidigare lånat sitt namn åt. Samtidigt har ledaren f�r den regim han bek�mpade och blev skjuten av återkommit till precis samma offentliga platser. Ett totalt skifte, som den nuvarande regeringen inte agerar mot utan
i st�llet m�jligg�r. 

Sedan en tid tillbaka l�mnar medlemmarna i MEASZ sina telefoner i andra rum n�r de ska prata allvar. N�r FIR hade sitt senaste styrelsem�te i Rom best�mdes att dess sekreterare skulle formulera ett skarpt protestbrev till Orb�n. Men dagen innan det skulle skickas iv�g fick sekreteraren i st�llet ett brev från en av regeringens statssekreterare, som sade att FIR byggde sina slutsatser på falsk information från MEASZ. Hur kunde regeringen redan k�nna till dessa slutsatser? Sedan dess �r MEASZ lite mer vaksamma. Vilmos Hanti anv�nder redan ”den nuvarande diktaturen” som ordval. 

– Diktaturer har olika steg. Det �r uppenbart att denna blir allt starkare, och successivt utvecklas, s�ger han.

Den 6 april går Ungern till ett viktigt val, ett val som kan vara �desdigert f�r landets framtid. Vilmos Hanti vet inte vilket utfall han vågar gissa på. Rimligtvis t�nker Fidesz g�ra vad det kan f�r att vinna.

– Om valet �r demokratiskt kan rege�ringen besegras. Men vi har upplevt några gånger i Europa att det inte fungerar så. Om Fidesz behåller makten �r det v�ldigt farligt, och då stannar de kvar i 20 år till, s�ger Vilmos Hanti.

Joakim Medin